Flemish Northern Renaissance Painter, ca.1465-1530,Flemish painter. After studying in Louvain, he moved to Antwerp by 1491, remaining in that city throughout his life. Influences of Italian art, especially of Leonardo da Vinci, may be seen in his work, particularly in the delicate modeling, the subtle nuances of tone, and in the adoption of Leonardo's grotesque head studies for such pictures as The Old Man (Jacquemart-Andre Mus., Paris) and Ugly Duchess (National Gall., London). Massys sought inspiration also in works of earlier Flemish artists, especially of Jan van Eyck. The combined Flemish and Italian influences aided Massys in evolving a calm and measured style, with solid figures and soft textures. He developed a type of portraiture in which the sitter was placed against an appropriate background, as in his painting of St. Erasmus surrounded by books and papers (National Gall., Rome). There are religious subjects and portraits by Massys in the museums of Munich, Brussels, Antwerp, Chicago, and Philadelphia. Quentin's son, Jan Massys, c.1509?C1575, painted satirical and later more elegant works under French influence. Judith (Mus. of Fine Arts, Boston) is characteristic. Another son, Cornelis Massys, d. after 1560, was a landscape painter and engraver.   Related Paintings of Quentin Matsys :. | A Grotesque Old Woman | St Anne Altarpiece | Virgin and Child | The Virgin and Child | St Anne Altarpiece |
Related Artists:
Bernard, Emile
French, 1868-1941 French painter and writer. He was the son of a cloth merchant. Relations with his parents were never harmonious, and in 1884, against his father's wishes, he enrolled as a student at the Atelier Cormon in Paris. There he became a close friend of Louis Anquetin and Toulouse-Lautrec. In suburban views of Asni?res, where his parents lived, Bernard experimented with Impressionist and then Pointillist colour theory, in direct opposition to his master's academic teaching; an argument with Fernand Cormon led to his expulsion from the studio in 1886. He made a walking tour of Normandy and Brittany that year, drawn to Gothic architecture and the simplicity of the carved Breton calvaries. In Concarneau he struck up a friendship with Claude-Emile Schuffenecker and met Gauguin briefly in Pont-Aven.
Robert Swain Gifford
(December 23, 1840 - January 13, 1905) was an American landscape painter. He was influenced by the Barbizon school. Much of his work focuses on the landscapes of New England, where he was born. He, along with Victorian contemporaries from the White Mountain and Hudson River Schools, helped immortalize the majestic cliffs of Grand Manan in the Bay of Fundy. His painting from the island, "Pettes Cove," is illustrative of his masterful marine work. In the 1870s, he undertook several journeys to Europe and the Middle East and painted some subjects from those regions. In 1899, he was an artist on the famous Harriman Alaska Expedition. Some of his works hang in the most prominent galleries in the USA, including the Fine Arts Museums of San Francisco, the Metropolitan Museum of Art, New York, and the Smithsonian American Art Museum, Washington DC. He was a member of the Society of American Artists.
fredrik westin
Fredric Westin, född den 22 september 1782 i Stockholm, död 13 maj 1862 i Stockholm, historie- och porträttmålare. Westin hade varit elev hos Lorens Pasch d.y. och Louis Masreliez på Konstakademien. Sedan han 1808 blivit kallad till akademiens agr?? och förordnad till konduktör vid kungliga museet blev han 1812 invald i Konstakademiens styrelse. Han blev 1815 vice professor och 1816 professor vid Konstakademien. Där var han också 1828-1840 direktör. 1843 utnämndes han till hovintendent. Till hans tidigare skede och till hans främsta alster hör "Dagens stunder", fyra dörrstycken i Karl Johans sängkammare på Rosersbergs slott med antikiserande figurer: Aurora som strör blommor över jorden, Apollon med sitt fyrspann, Diana följd av Aftonrodnaden samt Natten med sitt stjärnströdda dok (1812-13). På Säfstaholms slott finns "De fyra årstiderna presiderade av jordens gudinna" (1843), på Rosendals slott "Hebe med örnen" (1832) och "Flora bekransande Linn??s byst" (1843) och vid Stockholms universitet "Musiken, föreställd av en grupp unga flickor". Han målade också kompositioner ur den svenska historien ("Olof Skötkonungs dop", "Lutherska lärans antagande"). Westin målade en stor mängd porträtt då han under Karl XIV Johans tid var konstnären på modet. Som porträttmålare var han dock inte enhälligt uppskattad. En kritiker som Silverstolpe beklagade 1809 att en konstnär som "äger så mycken färdighet till stöd för sitt sökande av idealet" sysselsatte sig med en konst av så lågt värde och hoppades att han "måtte återvända från den platta verkliga världen till den poetiska." Hammarsköld menade 1818 att av de svenska konstnärerna var det Westin som hade de ringaste anlagen för porträttmålning. Scholander kallade hans porträtt för "vaxgubbar". Andra hade lovord att fälla över Westins porträtt. Gerss ansåg att Westins porträtt hade likhet och behag i uttrycket, enkelhet i ställning och klädsel, urval av natur i formerna och säkerhet och sanning i utförandet. Wennberg kallade honom "den förste svenske tecknarens Lorenz Paschs så värdige fosterson". Under Karl XIV Johans tid målade han rad porträtt på kungafamiljen. 1824 målade han en populär allegori över kronprinsessan Josefinas ankomst till Sverige, där Saga i gul och blå dräkt sitter på marken framför en runsten och blickar upp mot skyn där kronprinsessan i röd och vit dräkt svävar ned på en molntapp omgiven av tre amoriner. 1838 målade han Karl XIV Johan till häst på Ladugårdsgärdet hälsande med den trekantiga hatten. Efter att Sandbergs altartavla för Sankt Jacobs kyrka hade underkänts vände sig de ansvariga till Westin med uppdraget att måla en altartavla. Målningen, "Kristi förklaring" var klar 1828 och resultatet blev både hyllat och kritiserat. Andra altartavlor av Westin finns i Kungsholms kyrka ("Kristi uppståndelse", 1825), Åbo domkyrka ("Kristi förklaring", 1836), Uddevalla kyrka ("Kristus välsignar barnen") samt Carl Gustafs kyrka ("Kristi begravning", 1832).